...

Life isn't about waiting for the storm to pass,
it's about learning to dance in the rain.

De svåra frågorna

Stora sonen satt vid matbordet och började fråga om döden. Ärligt talat så har jag oroat mig för just de frågorna (och en hel massa andra frågor också faktiskt).
Han frågade varför man dör, om man bara dör när man är gammal och the main question, vad händer efter man dött? Just då önskade jag att jag haft en stark tro och övertygelse, att jag skulle kunna svara på den frågan och tro på svaret. Att känna att jag vet vad som händer... Nu lät mitt svar mest såhär, tja..det vet mamma inte säkert, vissa säger att man far till himlen men mamma vet inte...umm...öööhh.
Det kändes så fel på något sätt, jag kunde inte ge ett käckt svar om himlen och änglar för det kändes inte rätt. Om jag hade förberett mig på att frågan skulle ha kommit så skulle jag kanske ha kunnat ge ett bättre svar?

Hårdsmält

Min älskade pappa vars modersmål är finska har alltid förgyllt vår vardag med fantastiska uttryck. En favorit har varit när han äter piroger så blir det alltid till byråer istället. Förra veckan var han i Italien och där åt han bideér och krysantemer (bebeér och croissanter).

:-)

Att Älska

Mitt i vägskälet av mitt liv så diskuterade jag och min bästis förhållanden, känslor och gamla pojkvänner. Vi konstaterade att vi måste vara äldre än vad vi känner oss eftersom vi hunnit med så mycket. Hon har haft flera längre förhållanden och jag..tja...mina har ju inte blivit så långa. Jag har försökt analysera mina förhållanden, försökt förstå varför det blivit som det blivit, är det något konstigt med mig eller är jag bara en helt vanlig människa som följer mina känslor och passionen? Som vägrar leva med något som inte känns rätt?

Men Älskat det har jag.